Klicka här för att följa min blogg med Bloglovin!

Skrämmande utveckling!

Detta menar Johan Unenge, som är författare och läsambassadör. Han hänvisar till hjärnforskning som visar att om man läser längre texter, tränar man sig på att tänka snabbare och bli mer analytisk. Det vill säga även bättre på ämnen som kräver en analytisk förmåga som exempelvis matte. Kortfattade texter och emojis utvecklar inte språk- och tankeförmågan i samma grad, påstår han. Detta fenomen togs upp på svt:s nyheter igår morse – igen.

Allt eller inget.

Varningen att svenska skolbarn kan bli sämre på matte om de inte läser böcker tror jag är det perfekta argumentet för att vi ska satsa på läsning i Sverige. Språk och litteratur har av tradition inte betraktats som särskilt viktigt i vårt ingenjörsorienterade land. Vår snabba omställning till datorer (vilket naturligtvis är positivt) har nog också bidragit till att läsning av böcker har försvunnit från skolan och hemmen. Det är lite typiskt Sverige, kan jag tycka, att när vi väl satsar på något så gör vi det till 100 % och glömmer allt annat på vägen. Varför kan vi inte satsa på att alla barn ska bli datorvana och SAMTIDIGT läsa böcker för dem och uppmuntra deras läsande och skrivande (för hand)?

Priviligierad uppväxt som lärarbarn med bokhyllor överallt.

När jag växte upp var det så självklart att läsa böcker. Mina föräldrar läste ofta för mig och när jag var 5 år hade jag knäckt koden och kunde både läsa och skriva. Mamma och pappa läste mycket själva och deras nattduksbord och soffbord var alltid belamrade med påbörjade böcker. Vi hade gott om böcker hemma och godnattsagan var en självklarhet. Till och med när jag var i tidiga tonåren läste pappa godnattsaga för mig. Inte för att jag inte kunde läsa själv utan för att det var en mysig stund att dela. Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf och Sotarpojken av Lisa Tetzner var exempel på böcker han läste för mig när jag var lite äldre.

Tycker synd om alla som inte upptäcker läsning.

Tänk vad härligt det är att förlora sig i en bok! Den där känslan när man längtar efter att kunna fortsätta med sin bok för att få veta hur det går och sorgen när den tar slut. Det får de som inte läser aldrig uppleva. Att läsa är också perfekt terapi när man är ledsen. Det gäller bara att välja rätt genre. Varje dag när jag var liten och kom hem från skolan bredde jag ett gäng mackor, la mig på mage i min säng med mina mackor och läste och läste och läste… Ända tills mina föräldrar kom hem från jobbet eller jag skulle iväg på någon av alla mina kvällsaktiviteter.Kärleken till böcker ledde till att jag pluggade litteraturvetenskap på universitetet, med sikte på att starta bokförlag i framtiden. Det blev reklambyrå istället och med facit i hand är nog det – tyvärr – mer lukrativt.

Drömbokhyllan ska svälja många böcker!

Jag är så glad för att jag har lyckats överföra min kärlek till litteratur och böcker till mina barn. De läser mycket allihop. Men så har de också fått höra godnattsagor och vi har regelbundet besökt biblioteket under deras uppväxt. Jag älskar fysiska böcker också så mitt problem är alltid att få plats med alla bokhyllor där jag bor. Bilden ovan är från lägenheten vi precis flyttade ifrån. Där fanns drömbokhyllan: en hel vägg från golv till tak. Perfekt! Den andra bilden är från sommarhuset som vi nu bor i och som ska byggas ut. Vi har en platsbyggd bokhylla men vi måste bygga till många fler…

Tänk så mycket man lär sig och får uppleva när man läser! Man får besöka nya platser, tänka i nya banor, ifrågasätta sina förutfattade meningar och lära sig mer om relationer och varför människor agerar på olika sätt i olika situationer. Och så får man ett rikt språk som förenklar kommunikationen med andra människor.  Är inte det viktigt att lära sig under sin uppväxt, ja då vet jag inte vad som är viktigt!