Mysigt återbesök med kära vänner
I detta ljuva vårväder kan man inte sitta inomhus och häcka, punkt slut. Det är bara att sätta på sig något bekvämt (typ mina älskade träningstights), ta med ett par goda vänner (Jeanette och Claes) och åka ut i skogen (Torna Hällestad) för att vandra och sedan njuta av en lunch på lanthandeln.
Det kallar jag hund!
Claes och Jeanette hade med sig underbara, gigantiskt stora Vale – en 6-årig Berner sennenhund. Det är en riktig hund! Jag är uppvuxen med Berner sennenhundarna Fredman och Bellman, så jag älskar denna ras! Har ni förresten sett de där souvenirhundarna med en whiskykagge runt halsen? Det är alltid en Sankt Berhardshund, vilket är fel, fel, fel! En St Bernhard är alldeles för klumpig för ett sådant uppdrag och skulle aldrig orka klättra i de schweiziska alperna för att undsätta nödställda med en slurk whisky (eller vilken sprit de hade i kaggorna). Detta har jag hört av en person insatt i detta ämne och det låter högst troligt. Det måste varit någon annan sennenhund – finns flera varianter – typ Berner sennenhund eller Appenzeller sennenhund eller någon annan lite smidigare ras.
Den första spirande våren
Tillbaka till vår vandring. Vi gick en härlig runda i vitsippebackarna bland späda nässlor, små sjöar (eller snarare vattensamlingar) kossor och hästar. Vi skymtade rapsfälten, som bara har dagar kvar innan de är fullt utslagna. Det går så fort nu, så det gäller att ta vara på tiden när allt är så spirande ljusgrönt och fräscht.
Härlig stämning på solsidan
När vi kom tillbaka till utgångspunkten, där vi parkerade bilen, dvs Lanthandeln i Torna Hällestad var naturligtvis alla bord utomhus, på solsidan, upptagna. Men medan jag pratade med en gammal bekant, som använde lanthandeln som pit stop på cykelturen, hade Claes övertygat en kvinna om att vi nog fick plats vid hennes bord. Hon hade skadat benet och satt och väntade på nödbilen som skulle hämtas i Skrylle (till fots). Det blev ett nytt och trevligt möte. Alltid spännande att träffa nya människor!
Klara kämpar ihop sponsring
Hade egentligen tänkt blogga igår kväll, men Klara bad mig läsa igenom hennes uppsatser för olika stipendier, så hon ska klara ekonomin på UCL i London, dit hon så förtjänstfullt kommit in. Jag är imponerad över att hon orkar skriva en 4-sidig uppsats om Anime – ni vet illustrationer i japansk mangastil. Hon skrev också en uppsats om tekniken sabbar eller gynnar oss människor på sikt. Jag hjälper henne gärna att korrläsa, men inser att jag står mig slätt när det är så avancerad engelska och ämnen jag inte kan ett enda dugg om. Men men, jag kan i alla fall hjälpa henne med interpunktionen. Alltid något.
Tips! Har du inte sett TV-serien Peeky blinders, så gör det! Klara rekommenderade den till oss och såg den (för tredje gången) tillsammans med oss. Ser redan fram emot nästa avsnitt!
0 Comments