Klicka här för att följa min blogg med Bloglovin!

Istället för att bjuda på middag, packar man en matsäck.

Och man kan turas om att vara matsäcksansvarig, precis som man turas om att bjuda på middag. Det är ett skönt – och hälsosamt – sätt att umgås som vi verkligen har anammat. I princip varje helg går vi ut och vandrar med olika kompisgäng. Vi går i skogen, vid havet, på åsar och ängar… Ibland kortare, ibland längre. Ibland i solsken (inte så ofta), ibland i duggregn. Vi har hittills lyckats undvika den värsta vinden och regnvädren. Tursamt nog. Upplägget har varit att man går någon timme, sedan äter man en lunch. Det kan vara pajer eller wraps eller grillad kyckling eller korv som man grillar över en eldstad i skogen. Sedan går man någon timme till och då är det dags för fika – gärna med hembakt bröd. Sist bjöd vi på hembakade lussekatter, pepparkakor och saffransbiscotti – med glögg för de som ville/kunde. Jättetrevligt! Man hinner verkligen prata när man promenerar. Nu börjar jag förstå det där med promenadmöten även i jobbsammanhang. Man tänker liksom lite bättre ute i friska luften!

Tänk att jag skulle bli friluftsmänniska – vem hade kunnat ana det!

Det var så roligt för på förrförra kompisvandringen sa min kära väninna Ulrika: Du upphör aldrig att förvåna, nu har du köpt ett par vandringsbyxor. Fjällräven till och med! Ett praktiskt plagg – det är inte likt dig! Men faktum är att det på ett sätt ÄR väldigt likt mig. Jag tycker nämligen allt blir roligare om man  är snyggt klädd. Och nu tänkte jag att jag skulle ha ett par snygga vandringsbyxor och det första paret jag provade satt som en smäck (naturligtvis Naturkompaniets dyraste byxor)! Men dem kan man säkert ha i många år framöver… Och jag har redan haft stor nytta av dem! Det var samma sak när jag skulle börja spela golf. Jag såg ut som värsta proffset – klädstilen alltså. Allt annat lämnade väldigt mycket övrigt att önska…